Projektarbete 2

Den miljövänliga bilen?

Innehållsförteckning

1. Miljöklassning
2. Vad är ett miljöfordon?
3. Hur kör man miljövänligt?
4. Fördelar och nackdelar med miljöbilar
5. Biogas
6. Vätgas
7. Etanol
8. Rapsolja RME
9. Elfordon
10. Källor
11. Kontakta projektmedarbetarna


1. Miljöklassning

Miljöklassning av bilar

1993 infördes miljöklassning av personbilar. Den grundar sig på mängden utsläpp av kväveoxider, kolväten, koloxid och partiklar.

Miljöklass EL

Bil som drivs med elektricitet från batteri.

Miljöklass Hybrid

Bil som drivs med elektricitet från batteri och förbränningsmotor.

Miljöklass 2005

Dessa bilar ska uppfylla kraven på avgasrening som blir obligatoriska i EU i januari 2006.


2. Vad är ett miljöfordon?

Det finns ingen nationell definition av vad ett miljöfordon är. Men tydligt är att ett miljöfordon kräver mindre bränsle och att den släpper ut klart mindre koldioxid än den traditionella bilen.

Lagen om trängselskatt definierar en miljöbil på följande sätt:

”bil utrustad med teknik för drift helt eller delvis med elektricitet, alkohol eller annan gas än gasol”.[1]

I Stockholm anses följande vara miljöfordon:

Elbilar och elhybridbilar som drivs på bensin/elektricitet.
Bifuel-bilar som är godkända i lägst miljöklass 2005, som till övervägande del drivs med biogas.
Bränsleflexibla bilar som är godkända i lägst miljöklass 2005, som till övervägande del drivs med bioalkohol.

Längre fram redogör vi för vilka fördelar man får genom att köra ett miljöfordon (förutom att miljön mår bättre), men först lite tips om hur du kan köra miljövänligt utan att köra ett speciellt fordon.


3. Hur kör man miljövänligt?

Även om man inte har möjligheten att köra en miljöbil så ska man köra på ett miljövänligt sätt. Alla som tar körkort i Sverige måste tillgodogöra sig information om hur man kör miljövänligt. Denna information finns i körkortsboken.
Om du t ex. kör en bil med katalysator och motorvärmare renas utsläppet med 80-95% jämfört med om du kör en äldre bil utan katalysator. Utsläppet blir till vatten och koldioxid. Koldioxid är en växthusgas som vi människor måste reglera – vi släpper ut på tok för mycket. För att minska utsläppet av koldioxid måste man minska förbrukningen av bensin. Det gör man genom att köra ekonomiskt, genom att planera sin körning. En bil som rullar lätt drar mindre bensin. Kontrollera därför däcken med jämna mellanrum (var tredje tankning rekommenderas) eftersom om luftrycket i däcken är lågt blir bilen trögare att köra och drar därmed mer bensin. Montera ner tackräcket när det inte används, så minskar bilens luftmotstånd. Även våra däck sprider mycket giftiga oljor, (ca 9000 ton gummistoft per år), investera i miljövänliga däck.

I körkortsboken uppmanas eleven vidare att tvätta sin bil miljövänligt (tvätta den för hand på verkstäder som har oljeavskiljare) och att avstå från bilkörning när den inte är nödvändig. En kall bil sprider mer avgaser än en varmkörd bil. Om man bara ska till kiosken är det bättre att gå eller ta cykeln. I boken diskuteras också möjligheten att ingå i en bilpool och att istället åka kollektivt.


4. Fördelar med att köra miljöbil

Hybridbilar och eldrivna bilar är befriade från fordonskatt de första 5 åren.
Alla alternativa drivmedel (utom el) är skattesubventionerade.

I Göteborg får du som innehavare av ett miljöfordon stå gratis i två timmar på offentliga
p-platser och gratis boendeparkering.

I Malmö är det helt gratis att parkera din elbil.

I Stockholm får man gratis boendeparkering och reducerat pris på allmänna parkeringsplatser. I Stockholm är dessa bilar dessutom befriade ifrån trängselskatt, som införs på försök till att börja med.

Om man kör ett miljöfordon som tjänstebil får man ett lägre förmånsvärde.


5. Biogas

Framställning

En del biogas framställs av rötat matavfall eller spannmål, men den största delen kommer från avloppsreningen. Vid avloppsrening avskiljs det organiska materialet från vattnet i form av slam. Detta slam rötas sedan i stora rötkammare. Rötning är en process där det organiska materialet biologiskt bryts ner i en syrefri miljö, och i denna process bildas såkallad rötgas som till ca 65% består av metangas och ca 35% koldioxid. Det är denna rötgas som man sedan tar till vara på och använder som fordonsbränsle under namnet biogas. Innan den används som fordonsbränsle koldioxidreduceras gasen för att de totala koldioxidutsläppen från fordonstrafiken ska understiga de nationella målen.

Tidigare har det varit lite av ett moment 22 kring biogasen. Biogasen kan inte användas i en vanlig bil eftersom både motor och tank måste vara byggda för att drivas på gas. Bilarna är dyrare att köpa in än traditionella bensinbilar och det har funnits ytterst få tankstationer för biogas. Orsaken till att det funnits så få tankstationer är att det är dyrt att bygga pumpstationer för gas och de som äger bensinstationerna har inte velat lägga ut de pengarna eftersom de menat att det ändå inte är så många som kör biogasbilar. De senaste två åren har dock antalet tankstationer i Stockholm ökat från en (där speciellt tankkort från Stockholm Vatten AB krävdes) till fler än sju. Bland annat för att efterfrågan från näringslivet på biogas har ökat markant sedan det blev mer förmånligt att köpa så kallade bifuel-bilar. Därför är biogasen idag mer tillgänglig för allmänheten.

En kubikmeter gas motsvarar en liter bensin i verkningsgrad, men kostar ca en krona mindre än 95-oktanig bensin i Stockholm. Bidraget till växthuseffekten är dock mellan 70-95% lägre än från bensin. Dock är det viktigt att undvika läckage eftersom icke förbränd metangas bidrar till växthuseffekten.[2]

Fördelar

Bidrar inte till nettotillskottet av koldioxid i atmosfären eftersom det är en del av en naturlig biologisk process
Råvaran uppstår naturligt som bieffekt vid avloppsrening
Billigare än bensin
Lägre explosionsrisk än bensin
Luktar mindre vid förbränning

Nackdelar

Dyrt att köpa bilen (ca 20-50 000 kr mer än samma bil med enbart bensindrift)
Svårt att hitta tankställen utanför storstadsområdena
Vid tankning uppstår ganska obehagliga ljud eftersom gasen pressas in i tanken


6. Vätgas

Framställning

Vätgasen är egentligen ingen energikälla utan en energibärare. Större delen av vätgasen framställs genom konvertering av naturgas eller genom hydrolys av vatten. Hydrolys är en teknik där man separerar vätet och syret i vanligt vatten från varandra genom en elektrolysprocess.

Det finns motorer som kan drivas på vätgas utan att den behöver kylas eller komprimeras – så kallade ottomotorer – men bilar med dessa motorer är inte tillgängliga för allmänheten utan finns bara som prototyper i Tyskland.

För gemene man är bränslecellstekniken den mest tillgängliga. Redan år 1839, dvs. ungefär 20 år innan förbränningsmotorn uppfanns, upptäckte Sir William Robert Grove vätets energi-transporterande egenskaper och i samband med detta uppfanns bränslecellen. Dock var intresset för tekniken svalt fram till rymdkapplöpningen under 1960-talet då intresset för en ”avgasfri” process att framställa energi efterfrågades.

I en bränslecell låter man syre och väte reagera med varandra och skapar på så sätt energi som kan driva en motor. Processen kan liknas vid ett stort batteri där man låter ämnen reagera med varandra för att på så sätt skapa elektricitet. ”Avgasen” blir rent vatten. I framställnings-processen och trycklagringen av vätet går ca 1/3 av energin förlorad.[3]

Fördelar

Koldioxidutsläppen från hela processen är i princip lika med noll
Nytt ”råmaterial” (vatten) till bränsle skapas automatiskt av processen
En av de minst förorenande drivprocesser vi känner till idag

Nackdelar

Dyrt! Att producera vätgas och framför allt att köpa in en bränslecell är kostsamt och problem med gasens renhet orsakar ofta att bränslecellen ”sotar igen” och måste rengöras eller i värsta fall bytas ut
Vätgas är högexplosivt och måste handhas med största försiktighet


7. Etanol

Framställning

Spannmålen kommer till fabriken med och töms i intagsgropen. Via transportörer förs spannmålen vidare för rensning och mellanlagring i en spannmålssilo, tills den skall användas. Även fast processen inte störs utav fuktigt spannmål måste, på grund utav lagringen, spannmålen ligga på en fuktighetsgrad på 13-15 %. I huvudsak används energivete på grund av dess höga värden på stärkelse gentemot andra spannmål, men ändå tillsätts korn i processen eftersom det har ett hårdare skal och har därför en renande effekt på rör och ledningar. Malningen sker i en hammarkvarn, där spannmålskornet mals ner till en mjölfraktion. Mjölfraktionen blandas med vatten till en gröt som förs vidare till likvifieringen och försockringen där enzymer tillsätts. Stärkelsen i spannmålen (ca 60 % av innehållet) bryts därefter ned till en sockerlösning, så kallad mäsk.

För att sockret ska omvandlas till etanol och koldioxid, tillsätts vanlig bagerijäst. Denna procedur kallas rimligen för Jäsningen. Jästlagringen byts ut en gång i veckan. För att avskilja etanolen ur mäsken sker en destillation i två steg; mäskkolonnen och koncentreringskolonnen. Slutligen sker en fullständig avskiljning av vattnet i en molekylsikt, dehydreringen, varvid vatten och fri
etanol framställts. Etanolen har nu kommit upp i en alkoholhalt av 99,8 %.

Fördel mot andra förnyelsebara bränslen

Den främsta fördelen mot andra förnyelsebara bränslen som till exempel biogas, vätgas och el-bilar är att dagens bensinbilar klarar av att köras på etanol utan några större modifieringar. Det enda som krävs för att konvertera en vanlig bensinbil till etanoldrift är en ökning av bränsleflödet till motorn, antingen genom högre bränsletryck eller genom större bränslespridare. I de flesta fall är inte kostnaden mer än tusen kronor.

Fördelar mot bensin

Den största fördelen med Etanol som bränsle jämfört med bensin är de minskade utsläppen av kolväten (HC) och de kolväten som bildas är ren etanol, acetaldehyd och ättiksyra. Dessa utsläpp är små och försumbara jämfört med utsläpp från motsvarande bensinmotorer. Även utsläppen av kolmonoxid (CO) minskar i de flesta fall.

Nackdelar mot bensin

Speciellt här i Sverige kommer vi får problem under vintermånaderna då kallstarts-egenskaperna är sämre än en bensindriven bil. Dock så är dessa problem på väg att lösas genom olika typer av förvärmaranläggningar som börjar komma ut på marknaden. Liksom bensin och diesel så är etanol explosivt. Problemet med etanol är att det är explosivt mellan 12-40 grader Celsius. Bensin däremot är explosivt endast under -10grader, en temperatur som inte stora delar av landet har särskilt ofta.


8. Rapsolja RME

RME är en förkortning av rapsmetylester, även kallad rapsdiesel, vilken framställs genom en kemisk förädling av rapsolja. Rapsoljan utvinns från jordbruksväxten raps och genomgår efter inblandning av etanol och exempelvis kaliumhydroxid en kemisk process kallad förestning. Utan denna process skulle rapsoljan inte gå att använda som bränsle på grund av dess viskositet (seghet) vid låga temperaturer.

Raps används istället för diesel i vanliga dieselmotorer (som dock måste anpassas för RME) och har många fördelar. Det är mycket bränslesnålt (0.35 l/km), vilket gör att utsläppen av växthusgasen koldioxid minskas med 60-80 procent jämfört vid dieseldrift. Utsläppen av partiklar är vanligen också något lägre. Dessutom är raps förnyelsebart och bryts snabbt ned i naturen. Utsläppt koldioxid kan till stor del tas upp av växterna på nytt. Restprodukter från framställningen kan med fördel användas som foder, till gödsel, asfaltering och produktion av smink. Den bidrar till svenska åkrar med öppna landskap.

Nackdelen med raps är den höga energiåtgången vid odling och framställning. Utsläppen av kväveoxid är lika höga eller något högre än vid dieseldrift vilket gör bränslet olämpligt i stadstrafik. Dessutom är framställningen av RME en kostsam historia. Raps kan aldrig tillgodose mer än en bråkdel av landets bränsleanvändning. RME har också 5 procent lägre energiinnehåll än dieselolja.

På grund av att konventionella dieselmotorer är sämre miljömässigt än andra alternativ vad det gäller utsläpp av partiklar och kväveoxider godkänns RME - bilar oftast inte som miljöbilar. Ett fåtal dieselmodeller i bästa miljöklass med mycket låg bränsleförbrukning klarar miljöbilskraven i Göteborg och Malmö. Detta gäller oavsett om de körs på dieselolja eller RME, även om det sistnämnda påverkar miljön minst.

RME kan med fördel blandas i vanlig dieselolja. Ungefär 5 procent raps rekommenderas då.


9. Elfordon

Att driva fordon med el har varit möjligt lika länge som det har funnits förbränningsmotor-försedda bilar. Tekniken har dock inte utvecklats i samma takt som den sistnämnda och aldrig slagit igenom i bred skala. Det är först på senare tid som elbilen på riktigt börjar få fotfäste.

Nuförtiden finns elbilar för försäljning också på den svenska marknaden.

Bland de olika sätten att utnyttja el för att driva fordon finns batteri-elbilen samt elhybridbilen.

Batteri-elbilen

I batteri-elbilen lagras elströmmen, som namnet anger, i ett batteri som laddas via en stickkontakt. Att helt ladda ett tomt batteri tar ungefär 10 timmar. Vissa batterimodeller kan dock snabbladdas med ett särskilt aggregat.

Problemet är att dagens batterier inte är kraftfulla nog att kunna lagra tillräckligt med energi för att kunna driva en bil en längre sträcka. Ett konventionellt blybatteri har en energitäthet på högst 40 Wh/kg. Den vanliga bensinens energitäthet är 100 ggr högre. Med andra ord kan man få ut samma energimängd ur 1 kg bensin som man kan få ut ur 100 kg blybatteri. Batteriets räckvidd per laddning är oftast bara 5-8 mil (lite beroende på årstid, batteristorlek och körstil), även om det finns modeller och prototyper som har en räckvidd på uppåt 20 mil per laddning.
Ett annat problem med batterierna är att det är svårt att få dem att fungera i både varmt och kallt klimat utan att det exploderar och utan att prisnivån gör batteriet olönsamt.

Mot bakgrund av allt detta fungerar batteribilarna för närvarande bäst som service och distributionsfordon i lokal drift. I Sverige säljs nästan bara ”golfbilar” och minilastbilar medan personbilen i stort sett utgått. I många andra europeiska länder säljs inga batteridrivna elbilar alls. Istället kommer nya koncept som bygger på elmotorns fördelar.

Elhybriden

Elhybriden är en ”korsning” mellan två drivsystem. Dels en vanlig förbränningsmotor som drivs på bensin, dels en elmotor. Elektricitet alstras ombord, antingen från motorn eller genom att rörelseenergi matas tillbaka till batteriet vid bromsning. På det här sättet behöver motorn aldrig kopplas till ett eluttag. Den lagrade energin används sedan av elmotorn, till exempel som hjälpkraft vid accelerationer.

Elbilens för- och nackdelar

När det gäller elbilar kan man generellt säga att verkningsgraden blir mycket högre än för konventionella bensindrivna bilar. Batteribilen, som endast drivs av el, tar tillvara energi mer än två gånger så bra som bensinbilarna medan elhybriderna har en effektivitet som är mer än dubbelt så stor som de bensindrivna bilarna.

När det gäller bränsleförbrukningen sänker elhybriden denna med cirka 20-40 procent jämfört med motsvarande bensinbil. Den har också låga utsläpp av miljöskadliga ämnen. Batteribilen har inga utsläpp alls, så länge ingen hänsyn tas till energiframställningen. Detta innebär att både batteribilen och elhybridbilen har potential att väsentligt minska oljeanvändningen för personbilar. Elbilarna är dessutom tystare (har en lägre bullernivå).

Vad det gäller elframställningen måste hänsyn tas till hur elen framställts. Kommer den från svenska kraftverk, där huvuddelen av energin framställs av vatten - och kärnkraft, blir miljövinsten stor. Samtidigt måste man ta påverkan på biologisk mångfald, landskapsbild och radioaktiva utsläpp till luft och vatten med i beräkningen. Om elen däremot framställts i exempelvis ett danskt kolkraftverk, kommer koldioxidutsläppen och transporterna med tillhörande energiförlust att minska fördelarna väsentligt.

Vad man helst vill se i framtiden är etablerandet av en effektiv och uthållig elproduktion. Visionen är billig el från rena källor, exempelvis solceller och vindkraft. Att framställa el med hjälp av biomassa för att sedan ladda batterierna är inte effektivt.

En annan klar fördel med elbilen är de låga driftkostnaderna och att befintlig infrastruktur fortfarande kan användas, vilket ger låga introduktionskostnader.

Nackdelar med båda dessa typer av elbilar är de höga inköpskostnaderna samt deras mer komplexa uppbyggnad.

Norge är det land där det finns flest elbilar per capita. I västvärlden finns nuförtiden dessutom platser där elfordon av miljöskäl är de enda tillåtna fortskaffningsmedlen. Som exempel kan Zermatt i södra Schweiz nämnas. Här i Sverige finns en elhybridbil, Toyota Prius, på marknaden. På grund av dess lönsamhet väljs den ofta av taxichaufförer.






[1] Här hämtat ur en annonsbilaga från http://www.bilsweden.se/, publicerad i Dagens nyheter september 2005
[2] Information hämtad från www.miljofordon.se, www.miljobilar.stockholm.se samt ackumulerad av Eira Sjöberg under två år som miljöinformatör i Hammarby Sjöstad
[3]Information hämtad ur ”Det förnyelsebara energisystemet i GlashusEtt” Samproduktion av ABB, LiP, Stockholms Stad, Energimyndigheten och Fortum, 2005 samt egna kunskaper förvärvade av Eira Sjöberg under 2 år som miljöinformatör i Hammarby Sjöstad

Källor:

Webbsidor:

http://www.etanol.nu/
http://www.spi.se
http://www.miljofordon.se
http://www.miljobilar.stockholm.se
http://www.snf.se
http://vv.se
http://www.era.se
http://www.e.kth.se
http://www.ecobransle.se
http://www.gronabilister.se

http://www.naturvardsverket.se/index.php3?main=/dokument/hallbar/miljomal/nyamal/klimm1.html

http://www.sheab.se/she%5Cweshefiles.nsf/vLookUpFiles/Etanolarbete.pdf/$FILE/Etanolarbete.pdf

http://www.vv.se/templates/Pressrelease____12947.aspx

Litteratur:

Gunnarson, L. och Svensson, L. (2001) : ”Körkortsboken” Sveriges Trafikskolors Riksförbund.

Trycksak: ”Det förnyelsebara energisystemet i GlashusEtt” Samproduktion av ABB, LiP, Stockholms Stad, Energimyndigheten och Fortum.

Intervju:

Intervju med Mats Bjursell, Naturvårdsverket. 2005-09-23.

Övrigt:

Egna kunskaper förvärvade under 2 år som miljöinformatör i Hammarby Sjöstad. (Eira)

Projektmedarbetare:

Ylva.Hogman@student.lhs.se
jonas_marner@hotmail.com
nathasha_richardson@hotmail.com
ellinor.sundholm@student.lhs.se
eira.sjoberg@student.lhs.se

Projektarbete 3

Människan i ett hållbart samhälle

Av Eira Sjöberg och Marika Lövström


Triumf att finnas till…

Vad fruktar jag? Jag är en del utav oändligheten.
Jag är en del av alltets stora kraft,
en ensam värld inom miljoner världar,
en första gradens stjärna lik som slocknar sist.
Triumf att leva, triumf att andas, triumf att finnas till!
Triumf att känna tiden iskall rinna genom sina ådror
Och höra nattens tysta flod[1]


Inledning

Att läsa den här kursen, människa i ett hållbart samhälle, har många gånger inneburit att vi i gruppen fått nya och intressanta infallsvinklar på hållbar utveckling. Ofta när begreppet ”hållbar utveckling” nämns tänker människor på föroreningar och miljögifter. Att människors livsföring förgiftar vår egen livsmiljö. Men hållbar utveckling är mycket mer än så, det handlar även om demokrati, rättvisa och mänskliga rättigheter, om hur vårt eget förhållningssätt till miljön och samhället vi lever i måste ändras, och denna förändring måste komma inifrån oss själva.

Hur ska då denna förändring komma till stånd? Svaren på de frågorna är givetvis komplexa och varierande från vilket specifikt område de berör. Det kan handla om allt från att vi får ändra vårt etiska förhållningssätt när det handlar om flyktingfråga till att bygga bra lekplatser för våra skolelever. Skolan har en nyckelroll i det här, ingen annan institution i samhället når lika många människor som skolan. Pedagogerna får en nyckelroll i den förändring som måste komma till stånd. Om vi pedagoger, med positivt tänkande och en uppmuntrande attityd, kan ge eleverna de verktyg och förhållningssätt som behövs för att leva i en hållbar utveckling, kanske den hållbara utvecklingen kan komma till verklighet.

Vi valde att förlägga vårt projektarbete till en skola i Nacka kommun. Myrsjöskolan är en skola som omfattar förskola till högstadiet. De lärare vi valde att intervjua är NO-lärarna. Eira har tidigare varit elev på skolan och känner en del av pedagogerna sedan tidigare. Vi valde att arbeta med öppna frågor. Om vi kände att en fråga ledde till fler så ställdes dessa på plats. Fördelen med detta är att vi inte blev styrda av en frågemall utan kunde utgå från våra frågor och därefter ställa följdfrågor.

Som syfte valde vi att ha hur pedagogerna ser på hållbar utveckling samt hur arbetet med hållbar utveckling ser ut på en skola.

Skola

Myrsjöskolan, Nacka Kommun
Årskurs 0-9
Intervjuade lärare arbetar på högstadiet

Intervjuade

A. Per Ericson, NO-lärare
B. Albin Hellström, NO-lärare

Nedan följer en redovisning av de frågor och svar som ställdes vid intervjutillfället. Först kommer frågan, markerad med fetstil och siffra. Sedan följer svaret. Pedagogernas svar är uppdelade i A och B för tydligheten skull.


1. Vilka planer (om några) finns för arbete med/för hållbar utveckling?

A: Det finns ingen utarbetad arbetsplan för hållbar utveckling. För en tid sedan pågick ett samarbete mellan NO- och hemkunskapslärare där man anlade en kompost på skolan. Komposten används dock inte idag, eftersom hemkunskapsläraren i fråga slutade på skolan och intresset för att driva arbetet vidare inte var tillräckligt stort hos de kvarvarande lärarna.

B: Förutom det som finns inskrivet i läroplanen för ämnena bedrivs inget sådant arbete.

2. Hur märker lärare/elever detta arbete?

A: I kursplanen för NO-ämnena ingår visst arbete med hållbar utveckling. Till exempel diskuteras kretslopp och dylikt och när eleverna läser om energi diskuteras frågor rörande hållbar utveckling inom detta område. År 2004 arrangerade skolan en tävling inom Nacka Kommun om energianvändning. Några frågeställningar som eleverna skulle försöka besvara var:

Varför ska man spara energi?
Hur kan man spara energi?
Hur ska man få människor att bli medvetna om detta?

Projektet avslutades med en utställning i Forum Nacka.

B: NO-lärare integrerar frågor om hållbar utveckling i undervisningen, men man har inte riktat arbetet specifikt mot dessa frågor. Dock försöker lärarna vara medvetna om dessa frågor. Man tar ofta in miljöfrågor som en del av undervisningen i t ex kemi, biologi, fysik, mm.


3. Känner sig lärare/elever delaktiga i arbetet?

A: Troligtvis inte mer än de gör i skolarbetet i allmänhet. Om en plan för arbete med hållbar utveckling fanns skulle delaktigheten i dessa frågor sannolikt kunna bli tydligare.

B: Lärarna har stort utrymme för egna idéer. På skolan är lärarna inte så bundna till kursplanerna och vare sig lärarkollegor eller skolledning brukar hindra om lärarna vill arbeta på ett visst sätt med sina ämnen. Om intresset finns hos den enskilda läraren kan den därför arbeta med projekt som rör hållbar utveckling. Dock är miljöintresset hos eleverna inte så stort, och därför görs det inte i så stor utsträckning.

4. Vilken typ av miljöundervisning har skolan valt att arbeta med? Faktabaserad, normerande, problemlösande, mm?

A: Lärarna bestämmer inte vilken typ av miljöundervisning man ska arbeta med på skolan. Oftast sker miljöundervisningen i form av problemlösning och i temaarbeten i de olika arbetslagen skolan är indelad i. Till exempel hade man nyligen ett arbete som hette ”Guld eller gröna skogar?” där eleverna fick information om ett fiktivt område där planer fanns på att anlägga en gruva. Sedan fick eleverna ta ställning till huruvida gruvan skulle anläggas eller inte utifrån de givna premisserna. Man försöker integrera miljöaspekter i ämnesundervisningen. Dock kanske skolan inte är så bra på miljöundervisning.

B: Det varierar. Mycket beror på vilken lärare och vilken klass det rör sig om, och om orken finns att ta upp dessa frågor. Det är ofta lättare att arbeta med faktabaserad miljöundervisning, men alla varianter förekommer. Skolan har inte några särskilda bestämmelser eller rekommendationer om vilken typ av miljöundervisning som ska bedrivas.

5. Finns det något aktivt arbete för att lära ut demokrati och demokratiska processer?

A: Man arbetar med klassråd, lagråd och elevråd på skolan. Under klassrådsmötena har man en bestämd mötesordning som man arbetar utifrån och det känns viktigt att alla är delaktiga i besluten som fattas. Lagrådet består av två klassrepresentanter från de klasser som ingår i arbetslaget. Elevrådet har en representant från varje arbetslag (totalt 6 elever på skolan). Det som diskuteras under klassrådet kan tas upp under lagrådsmöten och vice versa. Detta för att skapa en kommunikationsväg mellan elever, klasser och lärare. Elevrådet har också en viktig roll i detta arbete. På skolan arbetar man också mycket med att genomföra aktiviteter som gör att man kan spara pengar i en klasskassa. Dessa pengar används sedan för att finansiera lägerskolor och liknande. Detta bidrar till att skapa en samhörighetskänsla i klassen.

B: Att arbeta med demokrati är något som ska göras och som är mycket viktigt, men eleverna kanske inte märker detta arbete direkt. Klassråd är ett sätt att lära sig demokrati och under dessa möten har man en fastställd mötesordning. Det som är viktigast är att poängtera att allas åsikter är lika mycket värda och att man ska respektera andras åsikter. Det innebär också att elevernas åsikter är lika mycket värda som lärarens. Dock kan denna hållning ibland innebära att det nästan diskuteras för mycket i klassen. T ex om rätten att komma för sent… Skolan har dock ingen fastställd plan för detta arbete.

6. Finns det något aktivt arbete mot mobbing?

A: Ja, vi arbetar aktivt mot mobbing och arbetet fungerar mycket bra. Varje klass väljer två kamratstödjare och man har ett aktivt samarbete med organisationen Friends. Skolan har även en fastställd handlingsplan för detta arbete. Fördelen med att ha dessa kamratstödjare i klasserna är att eleverna själva ofta ser sådant som lärare inte ser, och detta gör att många fall upptäcks snabbt. Man har även konstaterat att de flesta fall av mobbing kan lösas på ett bra sätt. Jag är mycket stolt över våra kamratstödjare!

B: Skolan har handlingsplaner och en gemensam arbetsplan mot mobbing, vilket är mycket positivt eftersom detta innebär att om man någon gång skulle vara osäker på hur man ska göra kan man bara slå upp det i en pärm. Skolan samarbetar sedan ca.6-7 år med organisationen Friends. Man har även utbildningar för kamratstödjare och vuxenstödjare och arbetar för att skapa en god dialog mellan elever och vuxna på skolan.

7. Är alla involverade i arbetet, eller är det vissa eldsjälar som driver arbetet?

A: Vi försöker dela upp arbetet. I varje arbetslag finns en person som är ansvarig, men alla involveras i arbetet. Klassföreståndare har självfallet ett lite större ansvar. Man vinner på att ha några som kan samordna arbetet och vara ”expert” på sitt ansvarsområde. Man byter huvudansvarig med jämna mellanrum för att få en mer rimlig arbetsfördelning. Dock är det oundvikligt att några engagerar sig mer än andra. Man får dock försöka vara uppmärksam så man inte tar på sig för mycket, även om man gärna vill engagera sig.

B: Några är mer drivande än andra. Till exempel finns det några eldsjälar som arbetat mot kommunnivå i vissa projekt. Bland dessa projekt kan nämnas Peak-projektet som var ett arbete om energi och hållbar utveckling. I detta projekt samarbetade man även med skolor i Kalifornien. Den drivande läraren i detta projekt var A (Per Ericson).

Övrigt du vill tillägga

A: Vi har arbetat en hel del med kretslopp. Något jag är stolt över är att man inom NO-undervisningen tar hand om allt avfall på ett korrekt sätt, med godkända uppsamlingskärl och utbildad personal som kommer och hämtar detta avfall. Avfallet är till exempel olika typer av kemikalier.

B: Ibland får jag nästan dåligt samvete för att jag inte gör mer. Det är svårt att engagera eleverna i dessa frågor. Ofta har de antingen inte fått någon undervisning om hållbar utveckling och förstår därför inte vikten av det, eller så har de haft någon lärare i mellanstadiet som varit mycket intresserad av dessa frågor och är därför trötta på ämnet. Många tycker nog också att Sverige är så bra på detta att man inte behöver göra mer. Jag tror dock att denna typ av undervisning är på uppgång i USA, och då kanske Sverige får en nytändning i frågorna. Man kan se att intresset för miljöfrågor ökat i USA sedan katastrofen i New Orleans och ibland känns det nästan som att det behövs en katastrof för att väcka intresset för dessa frågor.

Efter några dagar hade vi valt att ha återkoppling med pedagogerna som ställde upp på att bli intervjuade. Detta dels för att se att vår tolkning av intervjuerna stämde och dels för att en intervjusituation ofta väcker frågor som respondenten kan tänka på efter intervjun och sedan vilja diskutera eller klargöra.

Tillägg till intervjun

Fråga 1. Vilka planer (om några) finns för arbete med/för hållbar utveckling?

A: I mitt fall var det inte intresset som saknades, snarare tiden att hinna med allt.

Fråga 4. Vilken typ av miljöundervisning har skolan valt att arbeta med? Faktabaserad, normerande, problemlösande, mm?

A: Det var några år sedan. Det finns säkert senare exempel, men inget jag exakt känner till.

Fråga 6. Finns det något aktivt arbete mot mobbing?

A: Från varje arbetslag, det blir 6 stycken totalt i skolan. (angående antalet lösta fall av mobbning)

Fråga 7. Är alla involverade i arbetet, eller är det vissa eldsjälar som driver arbetet?

A: Läraren B var också med och drev. Och naturligtvis brandfacklan Jimmy Svensson på kommunen.

Övrigt

Allt avfall är en överdrift. Det jag menade är kemiavfallet. Det händer t ex att elever slänger papper på fel sätt så att det inte går till pappersåtervinningen.


Tolkning och analys av intervjun

Eldsjälar

Arbetet med miljöfrågor har varit igång på skolan. Det har funnits en kompost som NO-lärarna tillsammans med hemkunskapens har används sig av. Eleverna har således fått lära sig hur deras matavfall och annat bryts ner och kan användas igen. Komposter är ett mycket handgripligt och enkelt sätt att integrera hållbar utveckling i skolans miljötänkande. Vad som även framgår är att skolans engagemang i hållbar utveckling till stor del beror på de enskilda pedagogerna. Det är pedagogerna själva som avgör hur och vad de ska ta upp när det handlar om hållbar utveckling. Viljan finns men kanske inte alltid tiden. När sedan en eldsjäl försvinner finns det därför stor risk att projekten faller platt till marken. Tiden är just det själ som är avgörande till att återvinningen inte är lika väl utbyggd som pedagogerna önskar.

Miljöfrågans släktskap med andra frågor

Marika har tidigare arbetat med att utvärdera att skolprojekt som JämO har hållit i och som handlar om skolors arbete med jämställdhetsfrågor. Vad som framgick av den utvärderingen är att den enskilda pedagogens vilja och engagemang i frågan avgör hur mycket han/hon integrerar denna i sin undervisning. Men vad som även är direkt avgörande är skolledningens åsikter och engagemang. I de skolor där skolledningen var pådrivande och där skolledningen själv var aktiv i hur jämställdhet skulle integreras i undervisningen nådde pedagogen bättre resultat med sina elever. När det handlar om hållbar utveckling är denna givetvis enklare att arbeta med, eftersom denna inte berör lika många personliga åsikter som jämställdhetsfrågan gör. Vad som kan sägas är att det troligtvis är samma sociala mekanismer i rörelse när det handlar om skolors engagemang i miljöfrågan som i jämställdhetsfrågan.

Skolan har handlingsplaner när det handlar om mobbning. Mobbning i sig är nära kopplat till demokratiarbetet på skolorna. Skolan arbetar även aktivt med mobbningsfrågan och har samarbete med Friends som framgångsrikt utbildar kamrat- och vuxenstödjare. Det finns en positiv anda kring detta arbete och det är mycket glädjande och stimulerande att se.

När det handlar om demokratifrågor är arbetet igång när det handlar om klassråd och elevråd. Elever har en vilja att diskutera saker, även om pedagogerna kanske inte alltid tycker att det eleverna diskuterar är relevant. Själva uppmuntran till att eleverna ska lära sig demokratiska processer är det som skolan och våra intervjuade pedagoger tar fasta på. Att alla är lika värda och att allas röst ska höras. Detta är sedan en bra grund att stå på för eleverna senare i livet när det ska själva göra aktiva val.

Arbete med andra miljöfrågor

Kretsloppsundervisning är något skolan är mycket stolt över. Där kommer även komposten in, och även om den inte längre är i bruk så fortsätter skolan med kretsloppsundervisningen. Arbetet kan ske på olika sätt, dels temaarbeten, projektarbeten och lärarledd undervisning. Lärarna är mycket fria i hur de vill lägga upp sin undervisning och varierar denna för bästa resultat. En av pedagogerna efterlyser ett styrdokument för att arbeta med miljöfrågor. Detta kräver naturligtvis skolledningens engagemang. Kommunen har varit aktiv när det handlar om miljöprojekt i Nacka kommun, detta har varit positivt.

Vad vi kan se med vår valda skola är att arbetet för en hållbar utveckling är igång på flera olika områden. Mobbning och demokratiarbetet är aktivt och levande. När det handlar om återvinning finns det idag i viss omfattning. Som lärare finns det alltid minst 100 saker att göra samtidigt och tiden räcker inte alltid till det som du vill göra. Här spelar skolledningen och kommunen en nyckelroll när det handlar om hållbar utveckling. Det kanske kan kosta pengar att frigöra personal så en återvinning kan komma till stånd på ett mer effektivt sätt, men i det längre mer långsiktiga perspektivet finns det stora vinster att göra.

[1] Edith Södergran. Septemberlyran 1918. Triumf att finnas till…

Projektarbete 1

A. Vad innebär begreppet "hållbar utveckling"?
Vilken är dess tillkomsthistoria och tidsaxel?
Vilka olika perpektiv finns på begreppet?
Hur ska begreppet "hållbar utveckling" kopplas till samhällutvecklingen i stort, till begrepp som miljö, tillväxt, social utveckling och teknik?
Hur påverkar arbetet för en "hållbar utveckling" Nord / Syd-relationerna?

B. Vad innebär begreppen "bärkraft", "ekosystemtjänster", "resiliens", "ekologiska fotavtryck", "faktor 10"? Hur är dessa begrepp kopplade till "hållbar utveckling"?

C. Försök att diskutera och reflektera över om det:
1. Finns gränser för "ekonomisk tillväxt"? Vilka är i så fall de begränsande faktorerna?
2. På vilket sätt samspelar ekologi och ekonomi med varandra? Vilka motsättningar finns?

D. Vilka konsekvenser medför dina svar på ovanstående frågor för undervisningen i skolan?

A. En hållbar utveckling definierades av Brundtlandkommissionen 1987 som en samhällsutveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Under konferensen i Rio de Janeiro 1992 påbörjades på allvar det internationella arbetet som grundar sig i Brundtlandkommissionens definition av hållbar utveckling och det viktigaste tecknet på detta förändrade synsätt var Agenda 21. Tio år senare på uppföljningskonferensen i Johannesburg diskuterades vad som hänt sedan Agenda 21-arbetet påbörjats och hur man nu ska gå vidare med dessa frågor.

De perspektiv - eller dimensioner - som anses vara viktigast i arbetet för hållbar samhällsutveckling är det ekologiska perspektivet, det ekonomiska perspektivet och det sociala perspektivet. Dessa kan i sin tur brytas ner i till exempel fattigdomsfrågor, hälsofrågor och miljöfrågor. (Hållbar Utveckling-Baltic 21, Nutek)

När man talar om hållbar utveckling är det viktigt att komma ihåg att alla delar av samhället är av samma vikt. Man kan inte separera tillväxt, teknik, miljö och social utveckling från varandra. Om man ska kunna nå en långsiktig samhällsutveckling kan man inte prioritera till exempel teknik före miljö - eller tvärtom. Man måste hela tiden arbeta för att alla delar som ett samhälle består av arbetar tillsammans och på ett sätt som inte på lång sikt är skadligt för vare sig de lokala eller de globala förutsättningarna till fortsatt utveckling och fortlevnad. Man kan förvisso hävda att det i ett initialt skede kan vara svårt att prioritera exempelvis miljön eftersom tekniken som kan bidra till att minska t ex koldioxidutsläpp från fabriker kan vara kostsam att investera i. Men man kan lika väl hävda att det kan vara långsiktigt mer fördelaktigt att satsa på en koldioxidrening som är bättre än vad som krävs eftersom man då inte behöver bygga om fabriken lika snabbt för att uppfylla det internationella reglementet.

Nord-/sydrelationerna påverkas av arbetet för en hållbar utveckling på så sätt att tätare samarbete är ett måste om utvecklingen på ett globalt plan ska kunna bli långsiktigt hållbar. Till exempel kan "Nord" hjälpa till att finansiera projekt i "Syd", medan "Syd" kan bidra med kunskap om olika grödor som är bättre lämpade att odla i sydligare klimat. "Syd" kan samtidigt bidra med kunskap om småskalighet och biodiversitet i jordbruket - kunskap som till stor del gått förlorad sedan jorbruksreformen som ägde rum i "Nord" under mitten av 1900-talet. Dock bör ett varningens finger höjas för att försöka exportera det som fungerar i ett område direkt till ett annat utan att ta hänsyn till de lokala förutsättningarna och anpassa sig efter de.

B. Bärkraft - förmåga att tåla påfrestningar och / eller förmåga till avkastning. När man talar om ekologisk bärkraft talar man ofta om en kombination av dessa. (Tolkning av SAOB utifrån mitt perspektiv som miljötekniker)

Ekosystemtjänster - Den livsmiljö vi lever i fungerar i komplicerade kretslopp och producerar bl a livsnödvändiga nyttor för oss - ekosystemtjänster. Tjänsterna kan delas in i 4 typer: reglerande, bärande, producerande eller informationsfunktioner.

1) Reglerande funktioner, t ex reglering av atmosfärens och havens kemiska sammansättning, reglering av lokalt och globalt klimat, lagring och återvinning av organiskt material och näringsämnen, m.m.
2) Bärande funktioner, ger utrymme och underlag för t ex bosättningar, jordbruk och energiomvandling, m.m.
3) Produktionsfunktioner, t ex syre-, vatten-, mat- och råvaruproduktion, m.m.
4) Informationsfunktioner, t ex religiös, historisk, kulturell och vetenskaplig information, m.m.

(albaeco, artikel om ekosystemtjänster)

Resiliens - eftergivlighet (SAOB). I sammanhangen om ekologisk resiliens talar man om ett ekosystems förmåga att motstå förändringar, dvs motsatsen till eftergivlighet. Det handlar oftast om buffertkapacipeteten hos ett ekosystem, och denna kan vara bra och dålig beroende på vilken typ av förändingar den motverkar.

Ekologiska fotavtryck - hur stor påverkan en individ eller ett samhälle har på miljön, beräknat på landets yta och dess förbrukning av naturresurser. Den landyta som krävs för att producera det som konsumeras och ta hand om avfallet efter konsumtion motsvarar storleken på fotavtrycket. Generellt har människor i U-länder betydligt mindre fotavtryck än I-länderna eftersom de förbrukar betydligt mindre resurser per capita och per hektar. (Fritt efter Bo Eknert)

Faktor 10 - "The goal to dematerialize the economies of the industrialized countries tenfold on the average within 30 to 50 years for the purpose of approaching sustainability. Equivalent to increasing the resource productivity tenfold on the average during the same time period." (Factor 10 institute)

C.
1. Det mest uppenbara svaret på frågan om det finns begränsingar för ekonomisk tillväxt är "ja". Det är ju svårt att föreställa sig något utan begränsingar. Men allt är ju beroende på hur man definierar ordet "ekonomi". Är ekonomi enbart monetär, eller kan den vara något annat också? De begränsande faktorerna man skulle kunna tänka sig kunde till exempel vara tillgång på råvaror, tillgång till arbetskraft, lönesättning (och därmed köpkraft), m.m. Men eftersom tillväxt i grunden bygger på en överproduktion av varor och tjänster (marknadsekonomi) är den största enskida faktorn här tillgången på nya råvaror. Om man istället föreställer sig en ekonomi som baseras på ett utbytessystem av tjänster och återvinning av råvaror som minimerar nyuttaget av resurser så ser begränsingarna annorlunda ut. Det skulle exempelvis inte finnas något egenintresse i att producera mer än det som efterfrågas, och då skulle ju hela frågan om begränsningar för "ekonomisk tillväxt" vara överflödig och ointressant.

2. Ekonomin är direkt avhängig av ekologin, medan ekologin existerat utan en ekonomi under mycket lång tid. Dock har ekologin till viss del blivit avhängig av ekonomin i den mån att marknadens intressen påverkar de ekologiska förutsättningarna. Till exempel genom att ändra vattenflöden och skapa öppna ytor där det förut varit skogbeklätt för att på så sätt gynna produktionen - inte sällan på ekologins bekostnad. Dessa förändringar hade troligtvis skett ändå på ett helt naturligt sätt, men hade då tagit betydligt längre tid och givit ekologin en större chans att anpassa sig. Men en god ekonomi kan även komma ekologin till godo genom att ingreppen kan minskas med ökad kunskap och utbildning, samt att vissa åtgärder som kan hjälpa till att minska en negativ miljöpåverkan kostar en hel del pengar.

D. Det viktigaste, tror jag, är att inte tappa perspektivet. Det är nog lätt hänt att man vill behandla alla dimensioner i frågan om hållbar utveckling samtidigt eftersom det centrala i hela idén är just att allt hänger samman. Risken är dock att det - framför allt för de yngre barnen - bara blir rörigt och det slutar med en massa förmaningar om hur man borde leva sitt liv, istället för att man som lärare förser barnen med de verktyg de kan behöva för att själva upptäcka sambanden och komma med egna idéer på hur man kan arbeta vidare utifrån detta. Det är en snabbt föränderlig värld vi lever i och informationsflödet är enormt. Det bästa vore nog att helt enkelt ställa rätt frågor (med "rätt" menar jag sådana frågor som uppmuntrar till lärande) och förse eleverna med kunskap om hur de själva ska kunna finna och behandla den information de behöver.