Projektarbete 3

Människan i ett hållbart samhälle

Av Eira Sjöberg och Marika Lövström


Triumf att finnas till…

Vad fruktar jag? Jag är en del utav oändligheten.
Jag är en del av alltets stora kraft,
en ensam värld inom miljoner världar,
en första gradens stjärna lik som slocknar sist.
Triumf att leva, triumf att andas, triumf att finnas till!
Triumf att känna tiden iskall rinna genom sina ådror
Och höra nattens tysta flod[1]


Inledning

Att läsa den här kursen, människa i ett hållbart samhälle, har många gånger inneburit att vi i gruppen fått nya och intressanta infallsvinklar på hållbar utveckling. Ofta när begreppet ”hållbar utveckling” nämns tänker människor på föroreningar och miljögifter. Att människors livsföring förgiftar vår egen livsmiljö. Men hållbar utveckling är mycket mer än så, det handlar även om demokrati, rättvisa och mänskliga rättigheter, om hur vårt eget förhållningssätt till miljön och samhället vi lever i måste ändras, och denna förändring måste komma inifrån oss själva.

Hur ska då denna förändring komma till stånd? Svaren på de frågorna är givetvis komplexa och varierande från vilket specifikt område de berör. Det kan handla om allt från att vi får ändra vårt etiska förhållningssätt när det handlar om flyktingfråga till att bygga bra lekplatser för våra skolelever. Skolan har en nyckelroll i det här, ingen annan institution i samhället når lika många människor som skolan. Pedagogerna får en nyckelroll i den förändring som måste komma till stånd. Om vi pedagoger, med positivt tänkande och en uppmuntrande attityd, kan ge eleverna de verktyg och förhållningssätt som behövs för att leva i en hållbar utveckling, kanske den hållbara utvecklingen kan komma till verklighet.

Vi valde att förlägga vårt projektarbete till en skola i Nacka kommun. Myrsjöskolan är en skola som omfattar förskola till högstadiet. De lärare vi valde att intervjua är NO-lärarna. Eira har tidigare varit elev på skolan och känner en del av pedagogerna sedan tidigare. Vi valde att arbeta med öppna frågor. Om vi kände att en fråga ledde till fler så ställdes dessa på plats. Fördelen med detta är att vi inte blev styrda av en frågemall utan kunde utgå från våra frågor och därefter ställa följdfrågor.

Som syfte valde vi att ha hur pedagogerna ser på hållbar utveckling samt hur arbetet med hållbar utveckling ser ut på en skola.

Skola

Myrsjöskolan, Nacka Kommun
Årskurs 0-9
Intervjuade lärare arbetar på högstadiet

Intervjuade

A. Per Ericson, NO-lärare
B. Albin Hellström, NO-lärare

Nedan följer en redovisning av de frågor och svar som ställdes vid intervjutillfället. Först kommer frågan, markerad med fetstil och siffra. Sedan följer svaret. Pedagogernas svar är uppdelade i A och B för tydligheten skull.


1. Vilka planer (om några) finns för arbete med/för hållbar utveckling?

A: Det finns ingen utarbetad arbetsplan för hållbar utveckling. För en tid sedan pågick ett samarbete mellan NO- och hemkunskapslärare där man anlade en kompost på skolan. Komposten används dock inte idag, eftersom hemkunskapsläraren i fråga slutade på skolan och intresset för att driva arbetet vidare inte var tillräckligt stort hos de kvarvarande lärarna.

B: Förutom det som finns inskrivet i läroplanen för ämnena bedrivs inget sådant arbete.

2. Hur märker lärare/elever detta arbete?

A: I kursplanen för NO-ämnena ingår visst arbete med hållbar utveckling. Till exempel diskuteras kretslopp och dylikt och när eleverna läser om energi diskuteras frågor rörande hållbar utveckling inom detta område. År 2004 arrangerade skolan en tävling inom Nacka Kommun om energianvändning. Några frågeställningar som eleverna skulle försöka besvara var:

Varför ska man spara energi?
Hur kan man spara energi?
Hur ska man få människor att bli medvetna om detta?

Projektet avslutades med en utställning i Forum Nacka.

B: NO-lärare integrerar frågor om hållbar utveckling i undervisningen, men man har inte riktat arbetet specifikt mot dessa frågor. Dock försöker lärarna vara medvetna om dessa frågor. Man tar ofta in miljöfrågor som en del av undervisningen i t ex kemi, biologi, fysik, mm.


3. Känner sig lärare/elever delaktiga i arbetet?

A: Troligtvis inte mer än de gör i skolarbetet i allmänhet. Om en plan för arbete med hållbar utveckling fanns skulle delaktigheten i dessa frågor sannolikt kunna bli tydligare.

B: Lärarna har stort utrymme för egna idéer. På skolan är lärarna inte så bundna till kursplanerna och vare sig lärarkollegor eller skolledning brukar hindra om lärarna vill arbeta på ett visst sätt med sina ämnen. Om intresset finns hos den enskilda läraren kan den därför arbeta med projekt som rör hållbar utveckling. Dock är miljöintresset hos eleverna inte så stort, och därför görs det inte i så stor utsträckning.

4. Vilken typ av miljöundervisning har skolan valt att arbeta med? Faktabaserad, normerande, problemlösande, mm?

A: Lärarna bestämmer inte vilken typ av miljöundervisning man ska arbeta med på skolan. Oftast sker miljöundervisningen i form av problemlösning och i temaarbeten i de olika arbetslagen skolan är indelad i. Till exempel hade man nyligen ett arbete som hette ”Guld eller gröna skogar?” där eleverna fick information om ett fiktivt område där planer fanns på att anlägga en gruva. Sedan fick eleverna ta ställning till huruvida gruvan skulle anläggas eller inte utifrån de givna premisserna. Man försöker integrera miljöaspekter i ämnesundervisningen. Dock kanske skolan inte är så bra på miljöundervisning.

B: Det varierar. Mycket beror på vilken lärare och vilken klass det rör sig om, och om orken finns att ta upp dessa frågor. Det är ofta lättare att arbeta med faktabaserad miljöundervisning, men alla varianter förekommer. Skolan har inte några särskilda bestämmelser eller rekommendationer om vilken typ av miljöundervisning som ska bedrivas.

5. Finns det något aktivt arbete för att lära ut demokrati och demokratiska processer?

A: Man arbetar med klassråd, lagråd och elevråd på skolan. Under klassrådsmötena har man en bestämd mötesordning som man arbetar utifrån och det känns viktigt att alla är delaktiga i besluten som fattas. Lagrådet består av två klassrepresentanter från de klasser som ingår i arbetslaget. Elevrådet har en representant från varje arbetslag (totalt 6 elever på skolan). Det som diskuteras under klassrådet kan tas upp under lagrådsmöten och vice versa. Detta för att skapa en kommunikationsväg mellan elever, klasser och lärare. Elevrådet har också en viktig roll i detta arbete. På skolan arbetar man också mycket med att genomföra aktiviteter som gör att man kan spara pengar i en klasskassa. Dessa pengar används sedan för att finansiera lägerskolor och liknande. Detta bidrar till att skapa en samhörighetskänsla i klassen.

B: Att arbeta med demokrati är något som ska göras och som är mycket viktigt, men eleverna kanske inte märker detta arbete direkt. Klassråd är ett sätt att lära sig demokrati och under dessa möten har man en fastställd mötesordning. Det som är viktigast är att poängtera att allas åsikter är lika mycket värda och att man ska respektera andras åsikter. Det innebär också att elevernas åsikter är lika mycket värda som lärarens. Dock kan denna hållning ibland innebära att det nästan diskuteras för mycket i klassen. T ex om rätten att komma för sent… Skolan har dock ingen fastställd plan för detta arbete.

6. Finns det något aktivt arbete mot mobbing?

A: Ja, vi arbetar aktivt mot mobbing och arbetet fungerar mycket bra. Varje klass väljer två kamratstödjare och man har ett aktivt samarbete med organisationen Friends. Skolan har även en fastställd handlingsplan för detta arbete. Fördelen med att ha dessa kamratstödjare i klasserna är att eleverna själva ofta ser sådant som lärare inte ser, och detta gör att många fall upptäcks snabbt. Man har även konstaterat att de flesta fall av mobbing kan lösas på ett bra sätt. Jag är mycket stolt över våra kamratstödjare!

B: Skolan har handlingsplaner och en gemensam arbetsplan mot mobbing, vilket är mycket positivt eftersom detta innebär att om man någon gång skulle vara osäker på hur man ska göra kan man bara slå upp det i en pärm. Skolan samarbetar sedan ca.6-7 år med organisationen Friends. Man har även utbildningar för kamratstödjare och vuxenstödjare och arbetar för att skapa en god dialog mellan elever och vuxna på skolan.

7. Är alla involverade i arbetet, eller är det vissa eldsjälar som driver arbetet?

A: Vi försöker dela upp arbetet. I varje arbetslag finns en person som är ansvarig, men alla involveras i arbetet. Klassföreståndare har självfallet ett lite större ansvar. Man vinner på att ha några som kan samordna arbetet och vara ”expert” på sitt ansvarsområde. Man byter huvudansvarig med jämna mellanrum för att få en mer rimlig arbetsfördelning. Dock är det oundvikligt att några engagerar sig mer än andra. Man får dock försöka vara uppmärksam så man inte tar på sig för mycket, även om man gärna vill engagera sig.

B: Några är mer drivande än andra. Till exempel finns det några eldsjälar som arbetat mot kommunnivå i vissa projekt. Bland dessa projekt kan nämnas Peak-projektet som var ett arbete om energi och hållbar utveckling. I detta projekt samarbetade man även med skolor i Kalifornien. Den drivande läraren i detta projekt var A (Per Ericson).

Övrigt du vill tillägga

A: Vi har arbetat en hel del med kretslopp. Något jag är stolt över är att man inom NO-undervisningen tar hand om allt avfall på ett korrekt sätt, med godkända uppsamlingskärl och utbildad personal som kommer och hämtar detta avfall. Avfallet är till exempel olika typer av kemikalier.

B: Ibland får jag nästan dåligt samvete för att jag inte gör mer. Det är svårt att engagera eleverna i dessa frågor. Ofta har de antingen inte fått någon undervisning om hållbar utveckling och förstår därför inte vikten av det, eller så har de haft någon lärare i mellanstadiet som varit mycket intresserad av dessa frågor och är därför trötta på ämnet. Många tycker nog också att Sverige är så bra på detta att man inte behöver göra mer. Jag tror dock att denna typ av undervisning är på uppgång i USA, och då kanske Sverige får en nytändning i frågorna. Man kan se att intresset för miljöfrågor ökat i USA sedan katastrofen i New Orleans och ibland känns det nästan som att det behövs en katastrof för att väcka intresset för dessa frågor.

Efter några dagar hade vi valt att ha återkoppling med pedagogerna som ställde upp på att bli intervjuade. Detta dels för att se att vår tolkning av intervjuerna stämde och dels för att en intervjusituation ofta väcker frågor som respondenten kan tänka på efter intervjun och sedan vilja diskutera eller klargöra.

Tillägg till intervjun

Fråga 1. Vilka planer (om några) finns för arbete med/för hållbar utveckling?

A: I mitt fall var det inte intresset som saknades, snarare tiden att hinna med allt.

Fråga 4. Vilken typ av miljöundervisning har skolan valt att arbeta med? Faktabaserad, normerande, problemlösande, mm?

A: Det var några år sedan. Det finns säkert senare exempel, men inget jag exakt känner till.

Fråga 6. Finns det något aktivt arbete mot mobbing?

A: Från varje arbetslag, det blir 6 stycken totalt i skolan. (angående antalet lösta fall av mobbning)

Fråga 7. Är alla involverade i arbetet, eller är det vissa eldsjälar som driver arbetet?

A: Läraren B var också med och drev. Och naturligtvis brandfacklan Jimmy Svensson på kommunen.

Övrigt

Allt avfall är en överdrift. Det jag menade är kemiavfallet. Det händer t ex att elever slänger papper på fel sätt så att det inte går till pappersåtervinningen.


Tolkning och analys av intervjun

Eldsjälar

Arbetet med miljöfrågor har varit igång på skolan. Det har funnits en kompost som NO-lärarna tillsammans med hemkunskapens har används sig av. Eleverna har således fått lära sig hur deras matavfall och annat bryts ner och kan användas igen. Komposter är ett mycket handgripligt och enkelt sätt att integrera hållbar utveckling i skolans miljötänkande. Vad som även framgår är att skolans engagemang i hållbar utveckling till stor del beror på de enskilda pedagogerna. Det är pedagogerna själva som avgör hur och vad de ska ta upp när det handlar om hållbar utveckling. Viljan finns men kanske inte alltid tiden. När sedan en eldsjäl försvinner finns det därför stor risk att projekten faller platt till marken. Tiden är just det själ som är avgörande till att återvinningen inte är lika väl utbyggd som pedagogerna önskar.

Miljöfrågans släktskap med andra frågor

Marika har tidigare arbetat med att utvärdera att skolprojekt som JämO har hållit i och som handlar om skolors arbete med jämställdhetsfrågor. Vad som framgick av den utvärderingen är att den enskilda pedagogens vilja och engagemang i frågan avgör hur mycket han/hon integrerar denna i sin undervisning. Men vad som även är direkt avgörande är skolledningens åsikter och engagemang. I de skolor där skolledningen var pådrivande och där skolledningen själv var aktiv i hur jämställdhet skulle integreras i undervisningen nådde pedagogen bättre resultat med sina elever. När det handlar om hållbar utveckling är denna givetvis enklare att arbeta med, eftersom denna inte berör lika många personliga åsikter som jämställdhetsfrågan gör. Vad som kan sägas är att det troligtvis är samma sociala mekanismer i rörelse när det handlar om skolors engagemang i miljöfrågan som i jämställdhetsfrågan.

Skolan har handlingsplaner när det handlar om mobbning. Mobbning i sig är nära kopplat till demokratiarbetet på skolorna. Skolan arbetar även aktivt med mobbningsfrågan och har samarbete med Friends som framgångsrikt utbildar kamrat- och vuxenstödjare. Det finns en positiv anda kring detta arbete och det är mycket glädjande och stimulerande att se.

När det handlar om demokratifrågor är arbetet igång när det handlar om klassråd och elevråd. Elever har en vilja att diskutera saker, även om pedagogerna kanske inte alltid tycker att det eleverna diskuterar är relevant. Själva uppmuntran till att eleverna ska lära sig demokratiska processer är det som skolan och våra intervjuade pedagoger tar fasta på. Att alla är lika värda och att allas röst ska höras. Detta är sedan en bra grund att stå på för eleverna senare i livet när det ska själva göra aktiva val.

Arbete med andra miljöfrågor

Kretsloppsundervisning är något skolan är mycket stolt över. Där kommer även komposten in, och även om den inte längre är i bruk så fortsätter skolan med kretsloppsundervisningen. Arbetet kan ske på olika sätt, dels temaarbeten, projektarbeten och lärarledd undervisning. Lärarna är mycket fria i hur de vill lägga upp sin undervisning och varierar denna för bästa resultat. En av pedagogerna efterlyser ett styrdokument för att arbeta med miljöfrågor. Detta kräver naturligtvis skolledningens engagemang. Kommunen har varit aktiv när det handlar om miljöprojekt i Nacka kommun, detta har varit positivt.

Vad vi kan se med vår valda skola är att arbetet för en hållbar utveckling är igång på flera olika områden. Mobbning och demokratiarbetet är aktivt och levande. När det handlar om återvinning finns det idag i viss omfattning. Som lärare finns det alltid minst 100 saker att göra samtidigt och tiden räcker inte alltid till det som du vill göra. Här spelar skolledningen och kommunen en nyckelroll när det handlar om hållbar utveckling. Det kanske kan kosta pengar att frigöra personal så en återvinning kan komma till stånd på ett mer effektivt sätt, men i det längre mer långsiktiga perspektivet finns det stora vinster att göra.

[1] Edith Södergran. Septemberlyran 1918. Triumf att finnas till…