Projektarbete 1

A. Vad innebär begreppet "hållbar utveckling"?
Vilken är dess tillkomsthistoria och tidsaxel?
Vilka olika perpektiv finns på begreppet?
Hur ska begreppet "hållbar utveckling" kopplas till samhällutvecklingen i stort, till begrepp som miljö, tillväxt, social utveckling och teknik?
Hur påverkar arbetet för en "hållbar utveckling" Nord / Syd-relationerna?

B. Vad innebär begreppen "bärkraft", "ekosystemtjänster", "resiliens", "ekologiska fotavtryck", "faktor 10"? Hur är dessa begrepp kopplade till "hållbar utveckling"?

C. Försök att diskutera och reflektera över om det:
1. Finns gränser för "ekonomisk tillväxt"? Vilka är i så fall de begränsande faktorerna?
2. På vilket sätt samspelar ekologi och ekonomi med varandra? Vilka motsättningar finns?

D. Vilka konsekvenser medför dina svar på ovanstående frågor för undervisningen i skolan?

A. En hållbar utveckling definierades av Brundtlandkommissionen 1987 som en samhällsutveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Under konferensen i Rio de Janeiro 1992 påbörjades på allvar det internationella arbetet som grundar sig i Brundtlandkommissionens definition av hållbar utveckling och det viktigaste tecknet på detta förändrade synsätt var Agenda 21. Tio år senare på uppföljningskonferensen i Johannesburg diskuterades vad som hänt sedan Agenda 21-arbetet påbörjats och hur man nu ska gå vidare med dessa frågor.

De perspektiv - eller dimensioner - som anses vara viktigast i arbetet för hållbar samhällsutveckling är det ekologiska perspektivet, det ekonomiska perspektivet och det sociala perspektivet. Dessa kan i sin tur brytas ner i till exempel fattigdomsfrågor, hälsofrågor och miljöfrågor. (Hållbar Utveckling-Baltic 21, Nutek)

När man talar om hållbar utveckling är det viktigt att komma ihåg att alla delar av samhället är av samma vikt. Man kan inte separera tillväxt, teknik, miljö och social utveckling från varandra. Om man ska kunna nå en långsiktig samhällsutveckling kan man inte prioritera till exempel teknik före miljö - eller tvärtom. Man måste hela tiden arbeta för att alla delar som ett samhälle består av arbetar tillsammans och på ett sätt som inte på lång sikt är skadligt för vare sig de lokala eller de globala förutsättningarna till fortsatt utveckling och fortlevnad. Man kan förvisso hävda att det i ett initialt skede kan vara svårt att prioritera exempelvis miljön eftersom tekniken som kan bidra till att minska t ex koldioxidutsläpp från fabriker kan vara kostsam att investera i. Men man kan lika väl hävda att det kan vara långsiktigt mer fördelaktigt att satsa på en koldioxidrening som är bättre än vad som krävs eftersom man då inte behöver bygga om fabriken lika snabbt för att uppfylla det internationella reglementet.

Nord-/sydrelationerna påverkas av arbetet för en hållbar utveckling på så sätt att tätare samarbete är ett måste om utvecklingen på ett globalt plan ska kunna bli långsiktigt hållbar. Till exempel kan "Nord" hjälpa till att finansiera projekt i "Syd", medan "Syd" kan bidra med kunskap om olika grödor som är bättre lämpade att odla i sydligare klimat. "Syd" kan samtidigt bidra med kunskap om småskalighet och biodiversitet i jordbruket - kunskap som till stor del gått förlorad sedan jorbruksreformen som ägde rum i "Nord" under mitten av 1900-talet. Dock bör ett varningens finger höjas för att försöka exportera det som fungerar i ett område direkt till ett annat utan att ta hänsyn till de lokala förutsättningarna och anpassa sig efter de.

B. Bärkraft - förmåga att tåla påfrestningar och / eller förmåga till avkastning. När man talar om ekologisk bärkraft talar man ofta om en kombination av dessa. (Tolkning av SAOB utifrån mitt perspektiv som miljötekniker)

Ekosystemtjänster - Den livsmiljö vi lever i fungerar i komplicerade kretslopp och producerar bl a livsnödvändiga nyttor för oss - ekosystemtjänster. Tjänsterna kan delas in i 4 typer: reglerande, bärande, producerande eller informationsfunktioner.

1) Reglerande funktioner, t ex reglering av atmosfärens och havens kemiska sammansättning, reglering av lokalt och globalt klimat, lagring och återvinning av organiskt material och näringsämnen, m.m.
2) Bärande funktioner, ger utrymme och underlag för t ex bosättningar, jordbruk och energiomvandling, m.m.
3) Produktionsfunktioner, t ex syre-, vatten-, mat- och råvaruproduktion, m.m.
4) Informationsfunktioner, t ex religiös, historisk, kulturell och vetenskaplig information, m.m.

(albaeco, artikel om ekosystemtjänster)

Resiliens - eftergivlighet (SAOB). I sammanhangen om ekologisk resiliens talar man om ett ekosystems förmåga att motstå förändringar, dvs motsatsen till eftergivlighet. Det handlar oftast om buffertkapacipeteten hos ett ekosystem, och denna kan vara bra och dålig beroende på vilken typ av förändingar den motverkar.

Ekologiska fotavtryck - hur stor påverkan en individ eller ett samhälle har på miljön, beräknat på landets yta och dess förbrukning av naturresurser. Den landyta som krävs för att producera det som konsumeras och ta hand om avfallet efter konsumtion motsvarar storleken på fotavtrycket. Generellt har människor i U-länder betydligt mindre fotavtryck än I-länderna eftersom de förbrukar betydligt mindre resurser per capita och per hektar. (Fritt efter Bo Eknert)

Faktor 10 - "The goal to dematerialize the economies of the industrialized countries tenfold on the average within 30 to 50 years for the purpose of approaching sustainability. Equivalent to increasing the resource productivity tenfold on the average during the same time period." (Factor 10 institute)

C.
1. Det mest uppenbara svaret på frågan om det finns begränsingar för ekonomisk tillväxt är "ja". Det är ju svårt att föreställa sig något utan begränsingar. Men allt är ju beroende på hur man definierar ordet "ekonomi". Är ekonomi enbart monetär, eller kan den vara något annat också? De begränsande faktorerna man skulle kunna tänka sig kunde till exempel vara tillgång på råvaror, tillgång till arbetskraft, lönesättning (och därmed köpkraft), m.m. Men eftersom tillväxt i grunden bygger på en överproduktion av varor och tjänster (marknadsekonomi) är den största enskida faktorn här tillgången på nya råvaror. Om man istället föreställer sig en ekonomi som baseras på ett utbytessystem av tjänster och återvinning av råvaror som minimerar nyuttaget av resurser så ser begränsingarna annorlunda ut. Det skulle exempelvis inte finnas något egenintresse i att producera mer än det som efterfrågas, och då skulle ju hela frågan om begränsningar för "ekonomisk tillväxt" vara överflödig och ointressant.

2. Ekonomin är direkt avhängig av ekologin, medan ekologin existerat utan en ekonomi under mycket lång tid. Dock har ekologin till viss del blivit avhängig av ekonomin i den mån att marknadens intressen påverkar de ekologiska förutsättningarna. Till exempel genom att ändra vattenflöden och skapa öppna ytor där det förut varit skogbeklätt för att på så sätt gynna produktionen - inte sällan på ekologins bekostnad. Dessa förändringar hade troligtvis skett ändå på ett helt naturligt sätt, men hade då tagit betydligt längre tid och givit ekologin en större chans att anpassa sig. Men en god ekonomi kan även komma ekologin till godo genom att ingreppen kan minskas med ökad kunskap och utbildning, samt att vissa åtgärder som kan hjälpa till att minska en negativ miljöpåverkan kostar en hel del pengar.

D. Det viktigaste, tror jag, är att inte tappa perspektivet. Det är nog lätt hänt att man vill behandla alla dimensioner i frågan om hållbar utveckling samtidigt eftersom det centrala i hela idén är just att allt hänger samman. Risken är dock att det - framför allt för de yngre barnen - bara blir rörigt och det slutar med en massa förmaningar om hur man borde leva sitt liv, istället för att man som lärare förser barnen med de verktyg de kan behöva för att själva upptäcka sambanden och komma med egna idéer på hur man kan arbeta vidare utifrån detta. Det är en snabbt föränderlig värld vi lever i och informationsflödet är enormt. Det bästa vore nog att helt enkelt ställa rätt frågor (med "rätt" menar jag sådana frågor som uppmuntrar till lärande) och förse eleverna med kunskap om hur de själva ska kunna finna och behandla den information de behöver.